jag är stundtals mer död än levande men när jag väl lever då lever jag på riktigt

Hej vänner. Jag hade gärna meddelat att de senaste, alldeles underbart varma, sommarlovsveckorna ägnats åt att vara ute i solen. Att min hy omvandlats från yoghurtfärgad till gyllenbrun, och att sandkorn lagt sig mellan sidorna i pocketboken. Så är dock inte fallet. Istället har jag stigit upp klockan nollsex nollnoll varje morgon och innan åtta infunnit mig på jobbet, där jag knappat in personnummer efter personnummer och arkiverat journal efter journal. Självfallet är jag glad att jag har ett jobb och när jag tänker på att varje minut där innebär lite mer pengar till flyttahemifrånkontot blir jag tapprare. Men jag är verkligen inte gjord för att gå upp tidigt. Känner mig stundtals mer död än levande.
 
Lite annat än jobb har jag i alla fall hunnit med sedan vi hördes sist. Till exempel:
· Hälsat på hos Saka i hans föräldrars nya lägenhet i Aspudden och suttit på hans balkong i kvällssolen och ätit sojafärs med spaghetti och rucola.
· Suttit på Emma A's tak och pratat, banandes i vårt eget svett.
· Spionerat på vackra trädgårdar på väg hem från jobbet när jag känt för att promenera hem i eftermiddagssolen. De har plank och bodar och skjul och blommande buskar och äppelträd och gungor.
· Druckit trettiokronorsvin på Sommar! med eminenta människor.
· Läst ut Madame Bovary och plöjt igenom Rävungen av Torey Hayden.
· Hängt på Majas balkong med hennes och mina vänner.
· Suttit på Hampus' altan med lagom berusade människor och samtalat om queerteori, samt efterfestat hos Joel till tonerna av bland annat Ted Gärdestad.
· Legat på en filt på enskedefältet med Tove och Mathilda och ätit alldeles för mycket kakor.
 
Så jag har med andra ord haft det helt okej ändå. Nu har jag bara en och en halv veckas jobb kvar, sedan har jag två veckor ledigt innan skolan börjar igen. Hurra!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0