om tvåtusenfjorton

I slutet av 2013 skrev jag i min dagbok
"Jag har inga särskilda planer eller förväntningar inför nästa år faktiskt. Vet inte om jag är uppgiven eller tillfreds. Eller om jag bara förstått att ett nytt år egentligen inte innebär någon annan skillnad än att sista siffran i året byts ut."

2014 börjar nu lida mot sitt slut, och trots att jag gjort en väldans massa saker är det som om året glider mig ur händerna när jag försöker tänka tillbaka på det. Jag hade en liten tanke, i början av året, att jag skulle se till att skriva lite mer. I och med att jag började läsa skrivande som individuellt val blev det så automatiskt, och dagboken jag hade sedan slutet av 2013 skrev jag ut. Med hjälp av den ska jag nu försöka mig på en liten årssummering. Jag skriver det här i textredigeraren på datorn, och bara kanske publicerar jag det på bloggen sedan.

Året började med att jag mådde ganska uselt psykiskt. För att förleda tankarna från sig själva var jag och demonstrerade för en samtyckeslag, firade Mathildas artonårsdag och fikade mest hela tiden. Jag använde Café String som pluggställe och skrev
"Det var väldigt fullt på String, till och med på nedervåningen, men jag lyckades norpa åt mig en plats i fönstret. Där satt jag med en kopp kaffe, en chokladboll och en hög utskrivna artiklar. Penna i handen och böjd över bordet, redo att göra understrykningar eller skriva (ofta arga) kommentarer i marginalerna. Trots att jag är helt fucked up på många sätt just nu kände jag då jag satt där att här är i alla fall en plats där jag mår bra."

Sen kom våren och den var fylld av fester och jag kände hur livet kom tillbaka till kroppen. För första gången på vad som kändes som väldigt länge mådde jag, för det mesta, riktigt bra. Pappa och jag påbörjade vår period av politiska småbråk (som pågår än) vilket väl berodde på att ett val närmade sig. Jag säger småbråk, för vi bråkar aldrig på riktigt. Vi blir osams och jag blir arg och han blir arg, sedan när vi lugnat oss pratar vi om något annat.

Jag åkte till Paris med Sara A, vilket var en skön paus från den känslomässiga intrig som plötsligt blivit en del av stockholmsvardagen.
"Jag slutar aldrig förundras över att Paris ser ut såhär på riktigt, och att fransmän franshens faktiskt sitter på uteserveringar och dricker kaffe, röker och läser tidningen. Hela staden är som ett påhitt."

Festerna fortsatte in i försommaren och jag fick sommarlov. Åkte till bestemor och njöt av sol och ensamma promenader.
"När jag blundade och andades in doftade det saltvatten och tång. Hav. Gräset prasslade i vinden och vågorna sköljde in över stranden. En av anledningarna till att jag gillar Virginia Woolf så mycket är att hon lyckats sätta ord på vågornas sätt att vara så att en verkligen känner det."
 
Jag fyllde arton och jobbade en massa. Var på Kentfest. Satt på uteserveringar. Umgicks med folk. Åkte till Haparanda och till Berlin där jag gick och förälskade mig i friheten.

Började trean och drack massa kaffe i solen. Det blev höst och
"Konstant är jag trött av sömnbrist men det till trots har jag det ganska bra. Vadar bland lönnlöv och gömmer händerna i fingervantar. Fikar på String och i Blå Lotus' spådomliga dunkel över ångande lapsang och får liv av matkortskaffe och skrivandelektionerna där jag skriver kravlösa rader av ord i svart."
 
Och nu är det nu. Slutet av året har spenderats mycket på Dovas och på fikor, samt på söderpromenader. Och trots att det är svårt att se att det här året varit, så har det varit rätt så bra.

Kommentarer
Postat av: Daisy

sicken fin blogg du har! Är det du som målat porträttet och tekoppen till vänster i menyn?

Svar: åh, tack fina du! ja, det är det :* gott nytt år
Siri Hansen

2014-12-31 @ 12:44:40
URL: http://vinylbrus.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0