något otäckt mörkt

Februari kommer att ta kål på mig på riktigt. Inte bara kylan och tröttheten. Skolan gör också sitt bästa för att jag ska bryta ihop. Nu har jag ställt in alla planer inför nästa vecka för att sitta hemma och plugga, vilket suger. Plötsligt från ingenstans är det prov i vartenda ämne och en har ingen aning om vad en jobbar med ens. Utöver det rasar sådant som tidigare varit tryggt och stabilt samman totalt. Jag måste ta tag i mer än jag klarar av och det känns som att något otäckt mörkt gnager på mig inifrån och försöker ta ifrån mig den energi som jag aldrig behövt mer än nu.
Snälla, kan jag inte bara få gräva ner mig och fly undan allt? Komma upp om sådär en månad och då är allt bra igen. Idag kom Sara A hit och jag grävde ner mig i en trevlig Star-Wars-grop men så fort jag var tvungen att klättra upp igen var allting likadant som det var innan.

Kommentarer
Postat av: schneebremse

Ibland kan det kännas som att allt bara blir för mycket. Uppgifter att göra, saker man vill göra, saker som andra vill att man ska göra, saker man inte vill göra, saker man måste göra. Det blir för mycket, man vill bara packa en liten väska och stänga dörren bakom sig och ge sig i väg dit fötterna leder en. Bort från verkligheten in i en drömvärld. Kanske fylld av minnen, men även nya roliga upplevelser. Inga måsten, inga krav utan bara livskvalitet och ändlösa dagar av sol och kvällar med grillväder.

Tyvärr är det väldigt få förunnat att kunna göra så, de flesta måste vara bundna vid sitt kvarnhjul för att utföra sin uppgift. En sak som kan göra vardagen uthärdlig är att se över berget man har framför sig. Se över det och bortom det. Vad finns där? Vad finns i fram tiden? Om en vecka, en månad, ett år. Genom hela livet måste man skaffa sig delmål som man längtar till. Det kan vara allt ifrån att se den där konserten med favorit artisten, sommarlov/semestern, träffa en gammal vän. Eller så små saker som att fotografera. "Nästa gång jag är ledig, då ska jag fotografera inne i Gamla stan och när jag är där så ska jag ta en fika, bara jag själv". Eller med en god vän kanske. Prata bort en timme eller tre.

Visst, när det är gjort så är man likväl kvar på samma plats som tidigare. Men under den resan dit så har du klarat av lite av det tidigare oöverskådliga berget. Du kanske är halvvägs upp helt plötsligt, det är längre ner än vad det är upp.

Delmål och något att sträva efter. Se till att planera "lagom" roliga saker, små saker i vardagen som gör att man längtar. Star Wars, Harry Potter, fotografering, planera fotoautomat äventyr.

För trots allt, vardagen är en mycket grå och trist sak med för många måsten. Dessutom är vardagen en händelse i långsam förändring, allt ändras hela tiden.

2013-02-14 @ 11:51:43
URL: http://schneebremse.wordpress.com
Postat av: schneebremse

Lite nörderi...

Vagnen du sitter i är en C6h som går på röda linjen. Sätet man ser i överkanten är en variant som gjordes i ett desperet försök för att C20 var modern och alla skulle se lika ut.

;)

2013-02-14 @ 12:06:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0