om september och litteraturen

September snart slut. Solen lyser varmt på termometern, men luften känns sval innerst inne. Jag själv känner mig också sval innerst inne, och villrådig kring framtiden. Förnuftet säger "psykolog.", men något starkt och flaxande inuti mig säger "litteraturen!!!". Just för tillfället ägnar jag mig åt att läsa idéhistoria på halvtid och att jobba på ett jobb där jag säger mig trivas "egentligen" fast jag inte minns när jag senast var så frustrerad över något i mitt liv. Och så njuter jag av att ha återfått min skönlitterära läslust. Det är ett slags mellantillstånd jag befinner mig i just nu. Idéhistorian vill jag ha gjord och avklarad och jobbet gör att jag slipper ta studiebidrag och dito lån. Jag gör vad jag tänkt och vad jag tänker att folk tänker att en ska. Avsluta påbörjade studier. Jobba istället för att låna. Men hela tiden det där inom mig som krafsar och viskar om litteraturstudier. Litegrann önskar jag att jag brunnit för något med bättre framtidsutsikter, men det får bli i ett senare skede i livet. Nästa termin blir det (nog) i alla fall litteraturen igen. Jag kan inte riktigt låta bli.

Igår läste jag ut "Maken" av Gun-Britt Sundström i höstsolen under ett träd på gubbängsfältet, och fortsatte med att läsa om Darwin och andra gubbar med utvecklingsteorier. Rekommenderar "Maken". Rekommenderar inte läsning om utvecklingsteorier fullt så mycket. Men det var varmt i solen (om än svalt i vindpustarna) och jag hade lapsangté i termos. Och hemma en katt som väntade.


RSS 2.0