att hantera november

Den här delen av året är den som jag är sämst på att hantera. November och februari är värst. Det är för mörkt, för kallt och för blött. Jag vill vråla på väg hem från tunnelbanan när luggen är blöt eller sönderblåst, tårna som små frusna stenar längst fram i skorna och det droppar något från näsan som jag inte vet om det är regn eller snor. Om en har för bråttom så halkar en antingen på is eller på ruttnande löv, eller så sätter en foten i en vattenpöl och strumporna blir sura. Jag har ont i halsen och i ena örat när jag huttrande kryper ner under täcket på kvällen. Människor som jag annars inte har något problem med blir outhärdliga. Jag finner mina egna tankar om folk osympatiska. De värsta månaderna tycker jag lika lite om mig själv som jag tycker om andra. Men varje år tar jag mig igenom detta, och varje år går det över.

Nedan följer min överlevnadsstrategi för denna vinter.

Jag ska ha en liten termos med vällingvarmt kaffe-med-havremjölk med mig på seminarier, föreläsningar och evighetslånga arbetsdagar. För att tröstdricka, och värma kroppen med från insidan utan att riskera brännskador på tungan. Detta efter rekommendation från världens bästa litteraturkursare Jonna, som igår, dagen då den första blöta snön lade sig över Stockholm, skänkte mig en av sina termosar.

När det blir advent så ska jag åka till ikea och köpa stearinljus och ljusslingor, och så ska jag baka lussebullar så att lägenheten doftar, och dricka glögg framför Jul med Ernst.

Katten Dylan ska få vara här så mycket han vill och får för sin husse. När jag kommer hem tassar han ut i hallen och väntar tålmodigt tills jag krånglat av mig alla tjocka vinterkläder i panik för att det blir så varmt när en gått fort i kyla och stannar upp i en varmare lägenhet, och sedan lägger han sig på rygg och låter mig borra in händerna i den mjuka pälsen på hans mage och ynkligt beklaga mig över saker tills det känns bättre. Och när han ligger alldeles hopknölad i soffan eller tar knasiga skutt när vi leker så får han mig att skratta högt.

Förutom kaffevälling så är hett vatten med citron och honung bra. Och raggsockor från mormor.

När jag transporterar mig till och från och i lokaltrafiken så stänger jag ute världen med hörlurar och fyller öronen med musik, helst från en annan plats eller från en annan tid.

Och när jag ska sova så lägger jag en stor petflaska med hett vatten i en socka och placerar i fotändan av sängen, sedan läser jag en pappersbok av typen skönlitteratur även om jag kanske egentligen borde läsa någonting annat studierelaterat.
Spara
Spara
Spara
Spara

Kommentarer
Postat av: tovenm.blogg.se

Tänk att det kan vara så olika, jag tycker nästan att det här är den mysigaste tiden på året. Februari kan jag hålla med om är svårt att ta sig genom, dock. Kämpa på sirilurkan, du är härlig, gör härliga små saker som lättar upp!

2016-11-05 @ 20:53:01
URL: http://tovenm.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0