om hur jag tänker hantera värmeböljan, och litegrann om en lägenhet

Hej i värmeböljan. För ovanlighetens skull går jag klädd i klänning (som min farmor sydde åt sig själv på sextiotalet) för det är det enda rimliga plagget att sätta på sig när väderprognosen visar på mörkrött. Jag har silvertejpat mina sandaler för att bära dem en sista gång medan jag scannar skobutikerna efter nya. Sedan ska jag och Lisa fly in i biosvalkan har vi tänkt, och därefter äta tårta och grilla med mina föräldrar. Bäst att passa på medan jag bor hemma, för i september flyttar jag! Jag inväntar nu kontraktsskrivning, och vågar fortfarande inte tro till hundra procent att lägenheten är min, men det verkar onekligen så. Om allt går vägen så har jag de kommande fyra åren ett förstahandskontrakt på 45 kvadratmeter i Hökarängen. Det är nästan så att jag skäms för vilken tur jag haft som lyckats lägga rabarber på en av bostadsförmedlingens ungdomslägenheter. Men någon ska ju ha tur varje gång en ungdomslägenhet ska förmedlas. Livet alltså. Vad fort det går i svängarna.

lite från en julivecka (och en spännande grej!)

Förra veckan var jag hembjuden till Savannah på middag med henne och Ebba. Vi hade inte setts sedan Berlin eftersom våra scheman är varandras raka motsatser. Jag jobbar vardagar 8-17 och Savannah jobbar kvällar och helger. Hade börjat sakna min före detta sambo faktiskt. Och Ebba med. Bra personer är vad de är. Vi åt hemlagad pizza och pratade massor, men bäst av allt var att Savannahs familjs katt fått ungar!!


En av dem hette Siri! Alltså kattungar, det kan inte FINNAS något sötare. Jag bondade såklart med min namne. De är dock inte säkra än på att det verkligen är en hona, men jag tycker att den kan heta Siri oavsett.


En annan kväll efter jobbet var det jag som bjöd över Hampus på middag. Vi lagade tacos och firade att han kommit in på arkitektsutbildningen och att JAG FÅTT EN LÄGENHET (men mer om det en annan gång) med en liten flaska bubbel som jag fick när jag fyllde 20. Väldigt mysigt.


Solen lyste in idylliskt i köket.


Den kvällen var det premiär för Sommar med Ernst, vilket vi också firade. En riktigt bra kväll.


Söndagsmorgonen vaknade jag lagom tidigt, gjorde mig i ordning långsamt och åt lyxfrukost framför Morden i Midsomer. Så som jag tycker att söndagsmorgnar ska vara.

Sedan spenderade jag en stor del av dagen på balkongen läsandes Doktor Glas, och så var den veckan slut.

ett lånat lantliv

Trots att jag jobbar dag ut och dag in så hinner jag känna att jo, det är sommar. Jag påminner mig själv om vikten av att göra saker när jag väl är ledig, hur trött jag än känner mig klockan tre på eftermiddagarna där jag sitter i receptionen.

Förra helgen åkte jag direkt från jobbet till Östertälje; väskan packad med baddräkt, shorts och bok. Där plockades jag upp i bil av Herr Nilson och längs smala landsvägar rullade vi mot hans mammas hus på landet. Hans mamma som var på semester hade så snällt lånat ut sitt hem till oss över helgen, och jag är henne evigt tacksam, ty jag behövde det så ofantligt.


I trädgården växte röda och svarta vinbär som vi plockade direkt från busken, och sedan sparade några i handen för att ha i filen. Där växte körsbär som smakade himmelskt. Och blommor. Vi tog ut hans katt i koppel och sprang fram och tillbaka på gräsmattan alla tre.


På en av verandorna åt vi middag, lyssnade på radio och betraktade någon regnskur som svävade förbi. Och bara satt. För att vi kunde.


Vi åkte på cykelutflykt. Först till loppis där jag köpte två gamla damtidningar, en från 1932 med en intervju med Freuds systerdotter och en från 1962. Nilson visade sin gamla skola. Sedan tog jag på mig baddräkt under kläderna, och han bytte ut shorts mot badbyxor. Vi packade ner mackor och kaffetermos, satte oss på cyklarna igen och trampade iväg mot en enslig liten sjö. Att cykla på landsväg i strålande sol måste vara något av det somrigaste som finns. Jag tror det. När vi till slut nådde sjön började det regna, men vi var varma och svettiga och sjöns svalka var mer än välkommen.


På verandan med morgonsol åt vi frukost. Läste tidningen, drack kaffe. Blev solvarma i nacken. Klappade katt.

Och ungefär så såg min helg ut. Om en räknar bort att jag fick någon sorts hormonkollaps på söndagseftermiddagen och blev fruktansvärt otrevlig. Men det tycker jag att vi gör. Räknar bort det alltså.
Spara
Spara

illusion av fräschör

Efter en mentalt orolig natt är det dags för mig att ta tåget hem till Stockholm igen. För att skapa illusionen att jag är pigg och fräsch så har jag sminkat mig för första gången sedan midsommar och det hjälper i alla fall litegrann, trots att håret är uppsatt i samma knut som jag snott runt med på kudden hela natten. Just nu längtar jag mest efter att slutligen sitta på stockholmståget. Väl hemma har jag många veckor av jobb framför mig, men förhoppningsvis semesterlika helger, och somriga kvällar. Dessutom händer det spännande saker vid sidan om allt det vanliga, men jag vågar inte skriva någonting än eftersom ingenting är helt säkert. Men snart, tror jag.

ett andrum / norge

 

I en vecka har jag sovit länge och djupt om natten. Jag har tagit promenader i havsdoftande blåst som fått skjortan att fladdra som en vimpel runt kroppen. Bestemor har blandat drinkar som vi druckit i solen på balkongen, med utsikt över segelbåtar och vitt skummande vatten. I lugn och ro har jag läst ut en bok och påbörjat läsandet av en antologi. Men det som är mest påtagligt under den här sortens ledighet är hur utlämnad jag är åt mina egna tankar när de inte längre skyms av det hektiska vardagsliv som vanligtvis pågår omkring mig. Vid sidan av harmonin börjar en oro växa, och den melankoli som jag tror har sin permanenta boning i ett liten hemlig kammare i hjärtat börjar smyga sig ut i blodomloppet. På något sätt tror jag att det är nödvändigt. Det är en del av mig, och hade jag inte dessa andrum där den fick komma fram så är jag rädd att hela jag plötsligt skulle implodera.

Spara

RSS 2.0