litegrann om en solig helg

Än så länge njuter jag fullständigt av att inte plugga. För första gången på väldigt lång tid är jag helt ledig när jag inte är på jobbet, och jag har knappt ord för den mentala lättnad som detta innebär. I lördags vaknade jag upp en aning förkyld, men på bra humör. Jag åt frukost med mamma och pappa, läste, städade badrummet och lunkade förnöjt runt här hemma. Strax efter ett promenerade jag mot stan, för klockan två skulle jag möta Hampus på medis. Det var soligt, och jag promenerade några stationer innan jag hoppade på tunnelbanan halvvägs.

Vi köpte kaffe och varsin bulle och slog oss ner på Nytorget för att uppdatera varandra på vad som hänt de senaste månaderna. Han har till exempel skaffat katt, och jag har ju bott i Berlin så båda hade en del att prata om. Fint var det att träffa honom igen. Det känns som en evighet sedan vi började prata på väg till Vitabergsparken efter att Håkan spelat på Popaganda i början av våra andra gymnasieår. Tänk va, vilka pärlor en kan hitta.

Senare på dagen skildes vi åt. Jag skulle nämligen bege mig till Södertälje och Herr Nilson. Där lagade vi pasta, tittade på en halv fransk film från sextiotalet, våndades över det allra första På spåret-avsnittet från 1987 och la oss att sova ganska så tidigt.


På söndagen vaknade vi av att solen sken in genom persiennerna. Åt en mycket liten frukost och drack kaffe. Läste. Njöt av den bra typen av söndagskänsla. Klockan tolv var vi vid Kafe 44 för att äta vegansk brunch.

Alldeles proppmätta strosade vi sedan genom Katarina kyrkogård till Pocket Shop, Lush och Weekday. Sedan var jag trött och åkte hem, där jag satt och läste på balkongen tills solen gick i moln.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0